Den Inre Vägen

  • Artist: Malou Berg
  • Release Date:

”I flera år har jag talat om att skriva ett sammanhängande musikstycke med början, utveckling och slut, där sångerna har en given plats, en handling som tillsammans väver en helhet. Min tanke var att samarbeta med en textförfattare och sedan tonsätta det hela. Jag hann dock aldrig sätta de planerna i verket. I samma stund jag satte mig vid pianot började sångerna välla fram. Musiken och texterna kom till mig. Jag bara samlade in och skrev ner. Det var en omtumlande tid. Ibland vågade jag inte gå nära pianot för väl där upphörde tiden att existera, timmarna skenade iväg.

Sedan satt jag där med ett digert material utan en aning om vad det hela handlade om. När jag gick igenom det för att få en överblick, fann jag tre individer, tre röster med olika person- ligheter, längtan och svagheter. Tro, Hopp och Kärlek. De befinner sig alla på Vägen, men olika långt från målet. Den yttersta längtan efter Gud, efter att komma nära, att vara sann och trogen sitt hjärta, om svårigheten att såväl finna som följa Den Inre Vägen, om en kärlek utan gräns, ja, om allt detta handlar Den Inre Vägen. ”
Malou Berg, hösten 1994



Om Inspelningen

Det kunde verkligen ha börjat bättre.. Allt var planerat i god tid. Ljudtekniker var bokad på hösten och inspelningen skulle vara på våren året därpå. Studion hade ljudteknikern valt ut och bokat. Själv hade jag aldrig varit där. Tyvärr kan man kanske säga så här efteråt. Den var nämligen i bedrövligt skick.

Men låt oss ta en sak i taget.. Teknikern fick ett oemotståndligt lockande anbud, hoppade av i sista sekunden och lämnade mig utan att ordna ersättare.

Producenten Bosse Westman och jag fick kasta oss på telefonerna och ringde och ringde och ringde och försökte på alla sätt pussla ihop allas scheman, så att också vi skulle få en tekniker på inspelningen. Det var ju så kort varsel och alla var redan uppbokade. Efter mycket lock och pock lyckades vi ordna med tekniker de 2 första inspelningsdagarna. Sedan var vi utan. Så kommer vi då till studion den första inspelningsdagen..

Där möts vi av en muttrande pianotekniker som försöker laga den nergångna och trasiga flygeln och vi fick vackert vänta ett bra tag. När vi väl kom in i studion och försöker få ordning på det glappande ljudet och den mycket begränsade medhörningen (ljud-delen var milt sagt i stort behov av en rejäl renovering) vänder sig Anders Ekdahl till mig och säger att på den här flygeln kommer vi inte att kunna spela in. Den är i alldeles för dåligt skick. Anders tillhör den kategori människor som jag ytterst sällan hört klaga på något. När han säger att det inte går, då är det omöjligt. Vad skulle jag göra? Där stod jag, utan ordinarie tekniker i en studio bokad för 14 dagar som vi inte kunde använda, med 4 kompmusiker, en stråkkvartett, solister och producent och såg hur alla mina pengar rann i en strid ström genom mina fingrar, utan att kunna göra något åt det. Att man inte fick hjärtattack då är en gåta. Som tur var, hade jag Bosse som producent. Den mannen har en inbakad solstråle i sitt bröst. Han höll humöret uppe på oss alla. Vi ringde som tokar till olika studios och lyckades till slut få tag i en som var ledig just den dagen. När halva dagen hade gått, kom vi in på Polar och kunde påbörja inspelningen. Nästa dag var Polar bokad, men OAL ledig och vi kunde vara där.

På kvällarna satt Bosse och jag och ringde runt efter tekniker till nästa dag. Och kollade studios. Denna osäkerhetsfaktor att inte veta var man skulle hålla hus nästa dag och vem som skulle spela in, var påfrestande. Jag var ju både skivbolag och artist och upphovsman i en och samma person. Allt måste jag ta tag i och besluta om. Att vara på Polar var en gudagåva, om än en dyr sådan. Där fanns kunnig och vänlig personal, ett lugn och en professionalism som var en lisa för min något sargade själ. Den tredje dagen kom vi tillbaka till Polar och sedan ville jag absolut inte vara någon annanstans och så fick det bli. Det var på Polar jag stötte ihop med teknikern Bernard Löhr, som så småningom kunde ta huvudansvaret för inspelningen av Den Inre Vägen. Och i och med det kunde vi koncentrera oss på själva inspelningen…

Inspelningen av Den Inre Vägen blev dyr, mycket dyrare än jag hade räknat med, men jag behövde i alla fall inte betala de 14 dagarna jag hade bokat i studion som vi sedan inte kunde spela in i. De hade kunnat kräva betalning trots att den var i uselt skick. (Jag hade ju trots allt bokat studion.) De gjorde inte det, vilket är hedrande för dem.

Malou Berg
feb 1999



Sångerna

Öppna Ditt hjärtas dörr
Kärleks välkomsthälsning till oss alla, en uppmaning att skyffla undan bråten som står för dörren så att den kan öppnas och hjärtats skatter komma i dagen.

Hör min bön
Kören sjunger i Hopps ställe den bön hon inte formulerat än eller förmår be. Hopp längtar starkt, men är osäker på om Gud verkligen finns för henne, för i hennes berg och dalbaneliv, försvinner Han när hon har det svårt.

Se Dig om
Tro, som är full av förtröstan och trygghet, ser hur nära Hopp är.
Endast en bön bort från Svaret

Jag tror, längtar och vill
Hopp brottas med de enkla, fundamentala frågorna, hur gör man för att lyssna till sitt hjärta? Och vilken av alla de röster man hör inom sig är den rätta?

Om
För Tro är detta lika enkelt som det är att simma för den som kan, medan det för den icke simkunnige nästan kan te sig som ett mirakel att den andre inte sjunker som en sten. Hopp vänder och vrider på frågorna i syfte att finna Sanningen..

Vila på en bädd av kärlek
Kärlek och Tro sjunger om hur underbart det är att vara i den Gudomliga närheten, medan Hopp vill bli totalt omhändertagen för att allt ska vara OK.

Du är hos mig
Tro bävar inte för svårigheter eller motgångar. Hon är förvissad om att hon är omhändertagen och skyddad.

Leva för Dig
Hopp kastas mellan glädje och förtvivlan, från oerhörd närhet och upplyfthet till övergivenhet och en känsla av att vara totalt misslyckad. Hon ber om att få bli fylld av kärlek (istället för hjälp med att kunna se Ljuset som ger kraft och ledning i de mörka, oroliga stunderna).

Stanna hos mig
Kärlek svarar Hopp, att det inte är som hon tror. Han är alltid med henne, även när hon vänder sig bort. Hopp hör honom inte. Här kommer en ny sida av Kärlek fram.

Gud vill ge Dig allt
Kören kan inte längre hålla sig. Bort med alla funderingar hit och dit! De ställer kärnfrågan;
Vill Du ha allt?

Jag ropar på Dig
Kärleks smärta är att Hopp inte hör honom, att Tro inte lyssnar på honom. Han, som vill ge dem allt, står där med sina gåvor och längtar efter att de ska komma till honom. Kärleks stora kärlek gör att han delar allt med dem, även när de vänder sig bort. Han kan inte lämna dem, då de är delar av honom själv. Fram till nu har Tro framstått som den, som har grejat det, den förtröstansfulla och självklara. Kärlek förebådar nu en annan sida hos Tro.

Benådade ögonblick
Åh, dessa gyllene, underbara ögonblick då vi färdas mitt i Ljuset! Men allt som oftast är vi mer eller mindre långt ifrån.Problemet är att vi ändå framhärdar med att låtsas som om vi vore mitt i Ljuset. Utan dess försonande och kärleksfulla inverkan, blir livet levt utifrån och in, istället för inifrån och ut. Det som synes vara uppfyllt och självklart, som hos Tro, är kanske bara ett utanverk, utan inre substans.

Saliga
Tros självrättfärdighet kommer fram. Men hon ser den inte själv. Hon är bara lycklig över att vara en av de räddade och utvalda, en Herrens tjänare, som ska sprida Guds Ord bland hedningarna. Och den elit, som Tro anser sig tillhöra tror sig veta vad Gud vill. Inte nog med att de funnit och går Den Inre Vägen, de vet de RÄTTA stegen att ta och går dessutom STADIGT! Tro berättar vilka som hör himlen till (för det vet hon med bestämdhet) och naturligt- vis är hon en av dem. Men vilka är det Tro talar om? Finns dessa människor i verkligheten? Vilka kan räkna sig till denna skara utvalda?

Men jag då?
Hopp inser att hon inte hör till de utvaldas skara, men vad händer då med henne? Är inte hon också Hans barn? Skulle Han verkligen kunna stänga henne ute!? Hopp ropar från botten av sin själ, ”Så kan det inte vara!!! Eller är det så?” Tänk OM det är så, vad finns då kvar för Hopp?

Himmelriket
Kärleks famn är öppen för alla. Hopp längtar till den andra sidan Livet, då denna sida ter sig så besvärlig för henne. Tro som skakats om av Hopps förtvivlan, hör Kärleks ord och upprepar dem eftertänksamt. Orden påminner henne om det enkla i att vara nära Gud och lyssna till Hans röst. Där är alla lika underbara. Inger är förmer och ingen mindre värd.

Hjälp mig!
Det brister inom Hopp. Om Kärlek så säkert vet, så får han väl hjälpa henne!! Kärlek, som stått vid Hopps sida i evinnerlig tid och hjälpt henne, burit henne när det hopat sig, ger henne nyckeln, de förlösande orden.

Underbar i nåd
Glädjen blommar ut och tacksamheten får vingar.

Hitta hem
Hopp beskriver miraklet; när hon äntligen sträckte ut sin hand, tveksamt och osäkert, så var den andra handen redan där. Med den kom insikten att Hans hand hade väntat länge, länge på hennes.

I ljus i mörker
Kärlek talar till Tro och Hopp och genom dem till oss alla. Cirkeln är sluten, hemkomsten garanterad. Det finns en Väg, en inre väg, som leder till himmelen. Den är inte lättfunnen eller ens lätt att gå, men den är den enda tänkbara för den, som en gång varit i dess närhet. . Vägen börjar och går genom hjärtat. Öppna Ditt hjärtas dörr och följ
Kärleken på Den Inre Vägen.

Slå hjärta slå
Stanna aldrig upp i bitterhet och barrikadera hjärtat. Låt det som har varit få förgå, men låt hoppet och glädjen över Livet bestå.



OM TRO, HOPP OCH KÄRLEK

TRO
Tro står för förtröstan, ro och trygghet men också för själv- rättfärdighet. Tro har funnit Vägen och talar mycket och gärna om den, men glömmer ibland bort att gå den själv. Ett vanligt fenomen som andliga människor lätt drabbas av. När man inte lever som man lär, blir orden ihåliga och kalla.

HOPP
Hopp står för längtan, sökande efter svar, men också för tvivel och oro. Hopp är mer hängiven sitt sökande än Gud. Hon söker så intensivt att det svar som står närmare henne än hennes hjärta, inte står att finna, därför att hon söker utanför sig själv och inte har öppnat örat för den lilla, stilla rösten i sitt innersta.

KÄRLEK
Kärlek är svaret, Gud själv, Kristus, det Gudomliga i varje människa. Kärlek är till brädden fylld av medkärlek till Tro och Hopp och genom dem till alla. Kärleks svaghet, om det nu kan kallas svaghet, är att han inte är hel utan Tro och Hopp. När de vänder sig bort sörjer han med dem, gläder sig med dem, gråter med dem. Hans kärlek är så stor att han delar allt med dem. Kärleks längtan är att de ska vända sig till honom, så att han kan få ge dem allt.



Medverkande

Olle Persson – Kärlek
Malou Berg – Hopp
Lena Maria Klingwall – Tro
Anders Ekdahl, flygel
Lars Danielsson, kontrabas
Johan Mannerstedt, slagverk
Per Ekdahl, slagverk
Bo Westman, keyboards
Sacré Chouer, kör
Ingemar Braennstroem, dirigent
Leila Forstén, violin
Gunilla Markström, violin
AlmNils Ersson, viola
Per-Ola Claesson, cello
Arrangemang: Anders Ekdahl
Körarrangemang: Malou Berg
Producent: Bo Westman
Tekniker: Bernard Löhr, Robert Wellerfors, Erik Olhester, Gunnar Silins

Inspelat i Polar studio och studio OAL våren 1994
Mixat på Polar studio. tekniker Bernard Löhr



Pressklipp

Dala Demokraten
press5dalm
”Malou Berg svarar för en riktig rökare.”. ”Det är vackert både musikaliskt och sångligt… ett verk av en begåvad kompositör och textförfattare.”
Läs artikeln (pdf)


Sundsvalls Tidning
press5gitarr
”Skivan ”Den Inre Vägen” är ett storslaget andligt alster med bland annat kör och stråkkvartett.”
Läs artikeln (pdf)


Norrländska Social Demokraten
”Från att ha varit nästan kallsinnigt skeptisk, blev jag starkt berörd av finstämdheten i sången och musiken, kände hur värmen trängde allt längre in… jag fick ge mig!” ”Jag längtar redan efter att få tid att njuta av den här skivan igen.”

Läs artikeln (pdf)


Kvällsposten
”Innerlighet och värme. En storslagen upplevelse.”


Uppsala Nya Tidning
”Den Inre Vägen berör lyssnaren djupt in i själen.”
Läs artikeln (pdf)


Sydöstran
”Griper och förundrar”
”En viktig fråga inför ett så monumentalt religiöst musikaliskt verk som detta är om en obotlig icke troende som undertecknad får ut något av det hela. Att det i troende kretsar är ett verk av avsevärd betydelse råder det inget tvivel om. Det intressanta är alltså huruvida den musikaliska och rent allmänt kulturella kraften är så stark att verket får en vidare betydelse.
Efter att ha lyssnat på skivan är jag beredd att kapitulera. Den starka övertygelsen i kombination med mycken skicklighet har resulterat i en överväldigande musikalisk upplevelse. Andligt eller inte – den här svällande musikaliska sviten lämnar ingen oberörd.”
”Många av sångerna är nästan outhärdligt vackra. Som garvad storkonsument av musik blir man både gripen och förundrad.”


Petrus
press4petrus

”Strålande musik med mycket själ i.”
Läs artikeln (pdf)


Radio Nova
”Texterna i sångerna som Malou har skrivit talar mer om vanliga människors sökande. Lätt att ta till sig. Lätt att känna igen sig.” ”Jag rekommenderar verkligen denna skiva.”
Läs artikeln (pdf)


Mixturen
”Det egensinniga storverket”
Läs artikeln (pdf)


Helsingborgs Dagblad
”Musiken och texten går verkligen hand i hand.”
”Tack!”


Svenska Journalen
”Jag är betagen. Det säger jag gärna. Och varför skulle jag inte göra det?Det händer inte så ofta att en ny CD med nyskriven andlig musik gör ett så starkt intryck.” ”Första klass överallt! En värdefull skiva.”
Läs artikeln (pdf)


Svenska Dagbladet
”Malou Berg speglar en sökares väg till Gud.”
”Den Inre Vägen speglar en längtan efter tro, men en längtan som stöter på svårigheter. Hur hör man Guds röst? Hur får man svar?”


Hemmets Vän
”Nytt musikverk besjunger människans längtan efter Gud”


Folket
”Ett sakralt stycke musik fyllt med stor övertygelse.”


Trons Värld
”Solisterna är lysande, och kör, orkester samt stråkkvartett används på ett smakfullt sätt.”


Kyrkomusikernas Tidning
”Ett storverk”
Läs artikeln (pdf)


Budbäraren
press4duv

”Det är vackert. Det är stilrent.”
Läs artikeln (pdf)


Aftonbladet
”Lysande recensioner”
”I tre delar, Tro, Hopp och Kärlek, beskriver Malou ”människans sökande och längtan.”


Gotlands Allehanda
”Den Inre Vägen behövs i vår tid då många längtar efter något som drar ner tempot och ger tröst.”


Smålandsposten
”Det musikaliska håller hög nivå både på sång- och instrumentalistplanet.”


Norra Skåne
”Det är något jag skulle vilja uppleva live!”
Läs artikeln (pdf)


Den Inre Vägen har fått strålande recensioner i alla tidningar, dvs i alla utom en.
Bergslagsposten avskydde Den Inre Vägen.. Vi vill inte undanhålla Dig en sådan praktsågning, så här är deras recension i sin helhet. Läs och begrunda:

Bergslagsposten: Deprimerande skiva av Malou Berg
”Det damp ner ett brev till Spotlight-redaktionen för någon vecka sedan. Brevet visade sig innehålla en skiva med titeln: Den inre vägen. Skivan är som det hörs på namnet en kristen skiva och man frågar sig själv vem som är intresserad av att läsa en recension om en skiva av detta slag. Jag lyssnade motvilligt igenom skivan som Malou Berg har skrivit texterna till och fann den oerhört deprimerande.
Visst har de fyra människorna som spelat in skivan väldigt vackra röster, och Malou har minsann varit en av våra främsta gospelsångare. I låttexterna får vi bland annat veta att vi ska öppna vårt hjärtas dörr och släppa in gud för då kommer allt bli så bra och alla som tror på gud är så lyckliga. Själv kände jag bara en djup nedstämdhet när jag lyssnade på skivan. Jag började nästan gråta, och trodde för ett ögonblick att jag var på en begravning med gud som hedersgäst.
Visst kan jag rekommendera skivan, så alltså alla ni som är med i Livets Ord, Jehovas Vittnen eller någon annan mysig kristen sekt köp skivan ”den inre vägen” och ni kommer att få ångra att ni överhuvudtaget blev födda till denna gudsförgätna planet. Tyvärr Malou, din skiva var så dålig så Du får inte ett endaste bergslagstroll.”
(Lotta Nohlgren)