Efterspel

Tankarna efter 2 mixdagar på Nilento är mjuka, lugna och fridfulla.
Vi hann med alla låtar! men va sjutton, Lasse hade ju redan gjort hela grundjobbet, jag hade bara några enstaka kommentarer, småsaker jag ville få korrigerade. Rena glassbåten alltså! En ljuv båt att glassa fram i.
Det var endast en sång som Lasse fick bita tag i, Wahwah, som jag inte bara ville ha ner i tempo ganska rejält utan dessutom ner ett helt tonsteg i tonhöjd. Betänk att det var både harpa, kör och stråkensemble med i arrangemanget. Lasse sa, för första gången i vårt samarbete, ”Nä Malou jag tror inte att det kommer bli bra! Stråkarna kommer låta konstiga, formanterna blir inte bra.. och harpans övertoner.. nej..”
Vi lyssnar på den nya bakgrunden till Vegas sång
Men tror du att han stannade vid det och inte provade i alla fall..?!
Om du tror det, så har du aldrig träffat honom, för naturligtvis försökte han se om han kunde lösa det olösliga. Om inte annat så för att höra hur resultatet skulle bli.
Och lika naturligtvis så löste han problemet och vi kunde konstatera inte bara att det gick att genomföra det – skickligt Lasse!! 🙂 – utan också att låten vann på det. Stråkarna fick ett nytt lite mörkare sound och hela låten ett härligt drömskt flöde.
Den nya känslan i inspelningen passar så bra till texten också.
En helt nyskriven text: ”Vegas sång”
och man ju undra vem den där Vega månne vara..

Mormorslycka

IMG_4786

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *