Att namnge en skiva brukar oftast vara lätt. Med HOYA så fick jag namnet långt innan jag ens påbörjat skrivandet. OMINE var given som titel, eftersom den låten var så speciell för mig. AmaOna var också en titel som kom före skivan. ALIGNMENT var lite klurigare, men den kändes som den titel som bäst motsvarade innehållet och intentionen med skivan.
Så kom vi till den här julskivan. Som består av låtar som redan har spelats in, som nu återanvänds, remixas och mer än det, då de fått stråkensemble och harpa också. Jullåtar modell annorlunda, texter som ingen begriper och melodier som de flesta inte har hört förr. Igenkänningseffekt = Noll. Låter som en höjdarskiva, en smäck i planeten. YEAH BABY!!
Hur udda denna julskiva än må vara, så ska den ha ett namn. Det borde vara lätt, men när man tittar på sångtitlarna så föll de flesta bort med en gång. Jag menar Omine finns redan, Hoya likaså, Amaona Mia, samma där.. Onahe låter för lika Omine, Houh Wah för lika Hoya. etc etc. Just nu har vi ett arbetsnamn, det är vårt tredje alternativ. Jag tror att det blir det, men än så länge är det inte bestämt. Avvaktar med att lägga ut det här på bloggen… Vi har iaf valt bilden. Skönt. så var den saken klar. Och alla mina hipstamatic, som jag sprang runt med min iphone och tog hej vilt. De använder vi i Cd-bookleten. Allt kommer till användning på ena eller andra sättet.
Och här plåtade jag mig själv. Hade himla kul i min ensamhet på hotellrummet.. hihi 😉