I början av 1970-talet spelade jag elbas i tjejrockgruppen NQB. Och så bestämdes det att vi skulle repetera in en rockshow. Sagt och gjort. Då kom Sveriges rockkung nr 1, Lille Gerhard, och lärde oss de rätta movesen. Det var nytt och utmanande. Men också lite kul med något nytt.
Vid ett tillfälle när vi lirade på något ställe och kastade oss ner på knä – bredbent – och lutade överkroppen bakåt.. samtidigt som vi öste på med instrumenten.. just i detta utspretade läge, så sprack mina brallor. Från grenen hela vägen ner till knät.. och där låg jag bredbent med överkroppen bakåtlutad. Jag kunde inget göra, det var bara att rocka på och lira vidare. Väldigt luftigt var det. Publiken kom i gasen direkt. Ack ja. Det är en händelse jag aldrig glömmer. Fina minnen för livet. 
det kunde inte ha hänt utan Lille Gerhard.
