Vissa ögonblick i Livet etsar sig fast. De falnar inte bort, eller glöms undan. De förblir levande, livliga och detaljrika bortom tid och rum. Mötet med Den Uråldriga i Innle Lake, Burma, är ett ögonblick som bosatte sig djupt i mitt hjärta.. Låt mig få berätta historien om när jag mötte Henne, Den Uråldriga.
jag var inbjuden att sjunga sånger från HOYA på ”HwaEom Spiritual Music Ritual” i Sydkorea 2009. Att åka till Sydkorea, var en upplevelse utöver det vanliga… Och som att stiga in i en annorlunda värld. De som tog hand om mig och såg till att jag hade det bra under min vistelse där, var vänliga …
Det var en minst sagt annorlunda och intressant upplevelse att åka bil till radiostationen KKCR på Kauai. På en lerig och guppig stampad jordväg, rakt in i bushen körde vi, El Herington och jag, för att bli intervjuade inför vår workshop/retreat. ”Är det här verkligen rätt väg..?” undrade jag. Vi kom till en liten glänta …
Anita Prytz och jag hade båda varit med i Fattighus-cabarén, på sjuttiotalet.En gång cabaré, alltid cabaré.. Tillsammans med Marlou Mönnig bildade vi Café Cobra och satte upp en tjej-cabaré, med enbart kvinnor på alla poster, med eget material.. på en ytterligt märklig restaurant på Sveavägen i Stockholm. Där fick vi hålla på och experimentera så …
Fattighusets cabaré var min läroplats, där jag lärde mig att våga bjuda på mig själv. Ja, mer ändå.. och ännu mer.. Denna öppna, Let-It-All-Hang-Out-attityd har jag haft stor nytta av i resten av mitt musikliv. Och i övriga livet likaså. Greta och jag kom med 1976… tror jag.. En del kom och gick och återkom …
Greta & Malou på den tiden det begav sig, ja just den tiden ja.. det var ganska längesen. Men va kul vi hade. Greta och jag var bästa kompisar, upptäckte varann precis efter att skolan slutat och vi hade ju bara gått i samma klass i 3 år! Ingen kan väl begära att man ska hinna …
Det hände sig på sjuttiotalet att jag emellanåt var i en studio i Älvsjö. I denna lilla studio spelade jag in ett antal sånger med några musiker. Det var mina egna låtar, och jag sjöng och spelade piano. Jag var kontrakterad låtskrivare på Sweden Music. Och demo-inspelningarna skulle Sweden Music använda för att försöka placera …
Livet är enkelt. Det är bara att välja vilken väg man ska gå. Man behöver aldrig fundera över vilken väg som är den rätta, man behöver inte undra över vilken som är det bästa valet just nu, för hjälp finns att få precis överallt. Och inte nog med det, alla medmänniskor är så välvilligt inställda. …
Några timmars bilresa från Sedona i Arizona ligger en mäktig klippformation som heter Antelope Canyon. Antagligen har väder och vind urholkat stenen så att det blivit massor med ljusöppningar, formationer och mönster i den. Alldeles rödbrun är den också, mycket vackert. Och ljus strilar in i strålar överallt. Guiden vinkade fram mig, visade hur jag …
Jag fick några foton av min mamma på min födelsedag, bl a det här, som är taget 27 juni 1953, jag är alltså drygt 2½ år. Min mamma har nyligen kommit hem på lov från studierna i Schweiz. Vi har just köpt 2 par fina skor till mig, de röda har jag på mig och …
Så stod vi där och andäktigt tittade på när lyktorna svävade bort över nejden och formade helt nya stjärnbilder. Och det var så vackert att följa dem med blicken. Och fundera över om det möjligtvis var någon som var ute med sin hund eller bara tittade ut och såg ljuspunkterna högt upp i skyn.. ”Jisses, …
På Universeum i Göteborg startade hösten 2007 en digital utställning, ”Dig It”. Där fanns låten ”ECHO” med (från albumet AmaOna) på en mixvägg, kallad The Wall. Låten är uppdelad på 16 olika spår. För att höra dem, tryckte man på valfria röda knappar och kunde då lyssna på olika spår. Oj, där var det sång, …
Här en studie, eller stilstudie kan man kanske säga.. om varför jag anses vara en stilikon, alltid lika stilsäker i mitt personliga uttryck.. ;-)) * Klädd på rätt sätt, för en härlig ridtur ute i snålblåsten på Bärby (mamelucker) * Balettkjol (värmer låren i blåsten) * body i gladprickigt (ja, vad gör man inte för …
Det här är grejer det. En KLIPPDOCKA! Från mitt skivbolag kom ett urklipp från Allers tror jag att det var. ”Kära Malou! När man har blivit klippdocka, då är man riktigt känd!” Och jag gladde mig storligen. Och jag hade fått så fina kläder också, lite lagom bohemiska och slängiga. Och långt ifrån något jag …
Lägg märke till valören ”11 sånger” naturligtvis måste det vara ”sånger” och inte ”kronor”, eller hur..hihi Det här frimärket använde vi till utskicket av Omine-CD:n. Och bilden på mig, numera döpt till slöjbilden, har visat sig vara verkligt användbar i massor av sammanhang.
